Dagen bjuder på att gå på stan med Jonna, fixa lite saker & såklart en obligatorisk fika.
Sen blir det sola lite, för OJ vad blek jag blivit.

Måste bara säga att det stör mig. Hur TRIST det är att vara singel på hösten.
Ingens famn att krypa upp i, ingen att ta mysiga höstpromenader med.
Ingen att se på film med, ingen att pussa, ingen ingenting alls..

Fast just nu vill jag inte va med någon heller, eller det finns ingen i min närhet som bara får mig att längta, och det är väl skönt på sitt sätt, för det innebär ju att jag inte lurar mig själv. men vart finns han, min dröm man?
Jag vill bara hitta tillbaka till den där hopplösa kärleken, den då man bara har ögon för varandra och man inte kan få nog av den andre personen.

Fast samtidigt vill jag bara spy på vissa par, som sitter ihop, som inte kan göra något på egenhand. Vad hände med individen?

och vart tog min kärlek vägen?