Magont och Pluggande heeela dagen. Gjorde precis klart min fysiklabb och stängde böckerna för idag. Det är så mycket att hinna ikapp i och med att jag läser fyra ämnen och började en och en halv vecka efter de andra. Men jag är ikapp med biologin och matte a och nästan i matte c. Bara den där förgrömmade fysiken, som är så ointressant att jag tror jag avlider.

Nåväl. Skönt att gå i skola igen, faktiskt.




Jag disskuterade med mamma vad en sekelskiftslägenhet i centrala paris kan gå på, en stor sådan.



Hon tippade lite sådär 15 miljoner. Jag kände bara POW! right in the kisser, på de där satans kjoltygen till priser när jag hörde det.

Jag ska försöka att åka in tidigt imorgon, så jag får med mig en take away te från Waynes.

Jag har även fått höra från Joel, att jag tittar ohyggligt mycket bakåt på hur bra det var, tvärtemot han som sällan tittar bakåt utan enbart frammåt. Jag vet inte riktigt vad som är bäst, bakåt eller framåt, bakåt har ju ändå gjort mig till den jag är idag, och kan ge mig minnen från goda tider jag gärna vill uppleva igen.

Bakåt eller frammåt människa?

Idag har jag känt mig riktigt ensam.

Tur är så har folk hört av sig, fått mig att känna mig mindre ensam.
Men har den där ensamkänslan träffat en är den svår att skaka av sig.


Det känns som det i stort sett skulle kvitta om man reste iväg, långt långt bort och aldrig hörde av sig till folk igen.
Som om man skulle glömmas bort bland alla papper och vardagsbekymmer i folks liv.

Det är sådana här tillfällen som får en att se sig själv som ett tomt skal, en person som går på rutin och inte riktigt lever.

Vad jag saknar att bo i en egen lägenhet! I sommras hade jag en egen lägenhet. Med massor av sena sommar nätter. Synd bara att den låg så långt bort från stan. Vintertid är verkligen inte min tid. Jag är mer en sommar tjej, som gillar att gå barfota och dricka öl tills solen går upp igen. Att promenera sent på nätterna, bada i vatten som inte är isbelagt. Jag kommer nog aldrig stå ut med att bli gammal, och kommer nog ha en fyrtioårskris när jag är 25. Jag måste nog bo i ett land där det är konstant varmt, då jag inte klarar av kyla för fem öre. Många måsten känner jag. Åh. låt mig leva så.

Jag glömde skriva förut, att jag blev vittne till en trafikolycka på torget. En kvinna blev påkörd vid ett övergångsställe på östratorg gatan. Jag och joel satt i bussen på väg till infinity. Det var KAOS i stan, jag antar att kvinnan bröt nått ben då hon inte tog sig upp igen. Ambulans och polis var där, jag tyckte mig tillochmed se en brandman.

Jag skulle hursom helst ta upp min kamra och dokumentera händelsen. Precis när jag tar upp kamran och ska fota, tittar kvinnan på mig och ser jätte skärrad och ledsen ut. Jag fick så otroligt dåligt samvete att jag la ner kameran.

Jag kanske är hemsk.. men ni kanske hade gjort samma i min situation?

För jag har en sötnöt utan dess like!
Min Johan ♥

Idag har jag umgåts och fnissat tills jag grät med Joel. :)

Dagen började med att vi möttes upp på bussen, år och dar sen jag åkte buss från hammarö. Sedan tog vi take away te och latte på Wayne's (vad jag har saknat take away te), gick en sväng på myrorna där jag fyndade ett par skor och två armband.

Åkte ut till norrstrand och Infinity tattoo, där joel fick sin tattuering ifylld av Stoffe som även tattuerat mig. När han väl var klar med Joels tattuering visade han på bilder, och min tattuering var med, eftersom det var hans första motiv, jag blev kär i den på nytt.
Han ville se hur den såg ut nu så jag visade, han tyckte att jag borde fylla i den, där och då. Jag ville vänta då jag har en ny tatuering jag vill ha, och undrade om jag kunde ta dem samtidigt. Det tyckte han lät fin fint.

In till stan igen, käkade på wayne's och gick en sväng. Köpte även en kylplatta till min laptop så att den inte ska bli så varm.

Sen hem.

I helgen ska jag och Joel förhoppningsvis ut.
Sen ska jag & Johan och några andra bowla och dricka öl :)
& imorgon ska jag träffa Linnéa (:
 

Peace

Jag låg och tittade på dig, du sa att jag var det finaste du någonsin sett..
Jag fick en tanke, vad händer den dagen jag inte är det längre. När du inte längre ser det vackra i min person.
Hur händer det? Att människor man älskar, en dag inte är densamma som de var dagen innan..

Att man trodde man hade allt.
Men sen en dag är det borta.

Hur överlever man något sådant?

Jag har äntligen sett filmen The bucket list, som jag så länge längtat efter.

Var den bra? OH JA! Jag grät och kunde inte sluta titta för att den var så bra.

I vanliga fall brukar jag somna om en film är dålig.. eller börja greja med nått annat.

Spring och SE!

Sitter förövrigt i skived hemma hos Johans far. Tittat på kort från när johan var liten. SÖT.

Happ,. på måndag ska jag till komvux, kolla vilka kurser det finns platser på.
Dags att skaffa en ny väska att ha böcker i. Tur att joel ska köpa en weekendbag så jag får en vän att titta efter bara väskor med.

Hahahah! Detta var topp nyheten på aftonbladet.se. Jag dör!
Vilket öde, hängandes naken i en kvart!

---

God Morgon föressten!
Jag startar mitt nya liv!
Klockan är 07.42 och jag är uppe. Vaknade helt av mig själv 07.18

Nu blir det dusch och en Detox frulle.

På en irländsk underground pubb där ett live band spelar.
Där vill jag vara med min goda vän Joel.
Dricka whiskey och öl till 7 på morgonen.

& vägra tänka på morgondagen.

Så ska livet vara, som en enda stor fest.

Tänkte göra en drastisk förändring i mitt liv.

Jag ska detoxa, rensa systemet och börja äta nyttigt igen.
Börja äta på regelbundna tider.
Jag ska även börja sova på regelbundna tider.

Få lite struktur på mitt liv.
Så kanske lite av det andra klarnar också?

I skrivande stund befinner sig min johan på badrummet och rakar bort sitt skägg. Jag har aldrig sett han utan skägg förutom på hans körkort.

Jag är lite spänd. men ja, det växer ju ut på en dag eller två så.
Om det blir bra ska jag köpa en riktig raklöddersborste åt han.

I det sista avsnittet i sex and the city (del 1) försöker Big få tag på Carrie utan resultat, han ringer och ringer och lämnar meddelanden. Tillslut dyker han upp utanför hennes lägenhet och ber om att få prata med henne. Han säger då att hon fått honom att känna sig som en "needy chick". En desperat tjej som bara ringer och ringer utan resultat.

Alla har väl känt sig lite needy ibland.

Men nu har det börjat gå över styr. Tjejer som träffar en kille på krogen och pratar med han i max tio minuter, tror nu att det är okej att ringa non-stop till fyra på morgonen, lämna samma "varför svarar du inte? jag vill ju sova med dig" meddelanden.
Skickar otaliga sms, med samma innehåll. Sne fylla kanske det här ska kallas? Men är det sne fylla när personen fortsätter att smsa och ringa flera dagar efteråt, flera veckor? Detta hände en bekant till mig. Han blev förföljd. Nu var detta kanske lite extremt. Men jag ser det hände mer och mer överallt. Tjejer har fått för sig att man ska "ta för sig" och inte ta ett nej. Klart att man ska våga ta första steget o.s.v. men man får ju ändå känna av situationen lite. Inte börja leta upp killen på facebook, msn o.s.v.

Jag är en stark följare av less is more. Släng inte ut dina tankar och känslor på en gång.
Var lite intressant, ge inte ut vem du är på en gång.
Ska det vara så svårt?

Att få det man vill ha, vad det än gäller ska inte vara lätt, det ska vara en utmaning.
Blir inte belöningen så mycket roligare då?

Jo

Jag vill komma hem till en lägenhet med en färsk bukett rosor arrangerade som på bilden, jag ska nog ha det som grej, att alltid ha en färsk bukett ståendes i hallen eller i köket. Sådär fräscht uppiggande varje gång man kommer innanför dörren, eller sätter en fot i hallen. Vardagskick helt enkelt.

Sitter hemma hos Sara, hon är och äter. Jag var inte spec. sugen.
Är inte sugen på något längre. Jag tittade igenom min bilddagbok med Johan igår. Jag vet att det är jätte dumt att titta tillbaka och säga att "det var så bra DÅ" istället för att leva i nuet..

Men jag saknar hur lätt allting var då, när jag fortfarande gick på gymnasiet, dagarna var liksom redan framlagda, man hade en anledning till att gå upp varje morgon, man träffade vänner och hade skit kul. och man hade en bra dygnsrythm.

Nu börjar mina dagar runt tre tiden, jag vaknar och solen har börjat gå ner, jag är konstant trött och har varken lust eller ork att göra sånt jag älskade att göra förut. Som att göra mig iordning, sminka mig, fixa håret ta bussen in till stan, möta upp vänner för fika och sen en runda i affärer då man alltid hittade nått fynd. Jag tror det är vädret som påverkar mig, det är för kallt för att orka ta sig ut (Ni vet hur lätt jag fryser, och hur obehagligt jag tycker det är).

Sen att det är en sånn stress, folk jobbar eller går på universitetet, har pojkvänner och var på stan tidigare under dagen. Jag har också pojkvän och ska väl börja plugga nu, eftersom finanskrisen tvingar mig. Men jag har ingen motivation, ingen ork. Jag måste skaffa en hobby och en daglig rutin, att gå upp samma tid varje dag och fånga dagen, att lägga mig samma tid varje kväll och sova ut.

Mest av allt önskar jag mig en lägenhet just nu, ett ställe som är mitt och som jag får ta hand om. Jag behöver tider och ansvar i vardagen för att fungera. Jag har inget att ta ansvar över nu förutom mig själv. Och det suger.

Jag älskar att vara hemma och mysa, men det börjar bli lite långtråkigt nu. Man blir ju bara trött och seg av det.